Ungefär 15 kilometer norr om Västerås city hittar du Skultuna. Skultuna är en småstadsidyll, byggd runt mässingsbruket och omgiven av Svartådalen med vackra naturområden.
Skultuna har tidigare varit en egen kommun och är numera Västerås enda kommundel. Kommundelen består av Skultuna samt bland annat Munga, Romfartuna, Svanå och Haraker. Tillsammans upptar detta område ungefär en fjärdedel av Västerås kommuns yta och cirka 5 900 personer bor här. Skultuna kommundelsförvaltning ansvarar för den kommunala verksamheten här.
Skultuna kommundelsförvaltning
I Skultuna är det nära till både service och livskvalitet. Här finns till exempel vårdcentral, äldreboende och servicehus, gruppboenden, mötesplatser, förskolor, skolor, fritidsgård och bibliotek. Det kommunala bostadsbolaget Mimer har många bostäder här. Senaste tillskottet är ett trygghetsboende för 65+.
Mimers bostäder i Skultuna
Länk till annan webbplats.
Här finns också kommersiell service, bland annat livsmedelsbutik, bank, kiosk, blomsterbutik och frisör samt några restauranger och ett inomhusgym.
Drömfabriken - Skultunas nya invånararena
Just nu gör vi den största satsningen i Skultuna på många år, den nya invånararenan som ska heta Drömfabriken. Drömfabriken kommer bland annat att bestå av en ny byggnad med Persboskolan, bibliotek och fritidsgård. Men Drömfabriken är mer än nya lokaler.
Drömfabriken skapar möjligheter för invånare att mötas, ta del av - och skapa - aktiviteter som ger mening för sig själva och andra. Delar av de nya lokalerna kommer att öppnas upp för föreningar och invånare efter skoltid. Vi planerar för att Drömfabriken ska vara klar 2026.
I Skultuna är det nära till allt. Fina naturområden lockar till såväl cykelturer och vandringar som picknick i det gröna. Här finns bibliotek, utomhusbad, lekplatser och massor av aktiviteter inom idrott och friluftsliv.
I Skultuna finns bra möjligheter för den som är intresserad av idrott och friluftsliv, inklusive ett rikt föreningsliv med flera aktiva föreningar. Här finns flera utegym och i Tibbleskogen hittar du elljusspår för löpar- och skidslingor, parkourbana och mountainbikespår. Ytterligare möjligheter till utomhusaktivitet finner du exempelvis på fotbollsplaner av både konstgräs och vanligt gräs, på flytbryggan i Svartån eller på olika grill- och lekplatser.
Sommartid finns det en utomhusbana för padel och ett populärt utomhusbad, Skultunabadet. Är du badsugen kanske även Mungasjöns badplats kan locka. Tillgång till idrottsplatser inomhus finns i form av GA-hallen och Kvarnbackahallens ishall med allmänhetens åkning.
Utomhusbana för padel, Matchi Länk till annan webbplats.
Några exempel på friluftsområden är Kvarnbackaparken och Sågdammen, som är populära strövområden och utflyktsmål. Kvarnbackaparken ligger väster om Skultuna centrum nerför Brännugnsbacken. Här finns rastplatser, promenadstigar, rododendrondal, friluftsscen, kulturminnen och naturupplevelser. Sågdammen är ett strövområde längs med Svartån, strax norr om centrala Skultuna. Området ligger naturskönt och är ett paradis för fåglar och fågelintresserade.
Norrängs källa, på den västra sidan av Svartån, är en så kallad trefaldighetskälla från medeltiden och ett annat populärt utflyktsmål. En trefaldighetskälla är enligt gammal folktro en vattenkälla med läkande kraft. I skogen som ligger intill finns ett högt berg med en ruin av en fornborg, Kampberget. Vid Norrängs källa kan du till exempel ha picknick, promenera eller plocka svamp och bär.
Det finns också en vandrings- och kanotled mellan Skultuna och Västerås. Vidare har Bruksleden har en av sina entréer i Skultuna.
I den gamla bruksmiljön vid Skultuna Messingsbruk finns ett bruksmuseum och ett brukshotell. Skultuna Messingsbruk grundades av Karl IX år 1607 och ligger än idag, mer än 400 år senare, kvar på samma plats. Det är ett av de största besöksmålen i Västmanland. Flera av mässingsbrukets tidigaste verkstäder finns inom Kvarnbackaparkens område och hantverkare har sina lokaler vid parken.
För familjen och de små barnen finns familjecentrum och öppen förskola. Vi har också ett skol- och folkbibliotek.
Skultuna kommundel erbjuder fyra kommunala förskolor. I Skultuna finns Skogsgårdens förskola, Tibble förskola och Transkärrets förskola. Samtliga ligger naturnära och har gångavstånd till skog, parker, idrottsplatser och bibliotek. Inom kommundelen finns även Romfartuna förskola som ligger lantligt och har nära till grönområden.
Skogsgårdens förskola
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Tibble förskola Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Transkärrets förskola Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Romfartuna förskola Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
När det kommer till utbildningsmöjligheter finns tre stycken grundskolor. Tibbleskolan (åk F-3) och Persboskolan (åk 4-9) ligger nära till bibliotek, Skultuna torg, busstationen och massor av aktiviteter. Fritidshem samt kulturskola finns på Tibbleskolan medan Persboskolan har fritidsklubb och fritidsgård för de äldre barnen. I Romfartuna finns Romfartunaskolan (åk F-3) samt fritidshem.
Tibbleskolan, åk F-3 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Persboskolan, åk 4-9 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Romfartunaskolan, åk F-3 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
För personer med funktionsnedsättning finns daglig verksamhet och fyra olika boenden. För äldre finns ett äldreboende och ett servicehus som ligger i samma byggnad. I denna byggnad ligger även en mötesplats för äldre, Vallonens mötesplats. För personer som behöver stöd i hemmet finns hemtjänst.
(Avstånd mätt mellan Centralstationen - Kvarnbackshallen)
Avståndet från Skultuna tätort till Västerås city är 15 kilometer och det går cykelbanor hela vägen längs Skultunavägen, via bland annat Rönnby och Åkesta. Skultunavägen byter namn till Västeråsvägen i Skultuna och leder vidare norrut förbi Svanå. Riksväg 56 passerar genom Romfartuna och Ansta och kopplar samman Sala med Västerås.
Med buss tar du dig mellan Skultuna och Västerås tätort med förortsbusslinje 21 som avgår med täta avgångar. Busslinje 569 går regelbundet mellan Sala och Västerås på riksväg 56.
Om du klickar på filterfunktionen nere i kartans högra hörn kan du välja vad du vill visa. Du kan se exempelvis förskolor och skolor, kollektivtrafik, mötesplatser, idrottsplatser och särskilda boenden som finns i området.
Det har bott människor i trakten runt Skultuna sedan förhistorisk tid. Bruket hade en avgörande betydelse för att fler människor bosatte sig här och att Skultuna blev ett samhälle. År 1607 bestämde sig kung Karl IX för att starta en svensk mässingsindustri. Skultuna passade perfekt. Vattnets fallhöjd i Svartån gjorde att det gick att producera vattenkraft som räckte till ett helt bruk. Här fanns skogar med träd som kunde användas för att tillverka träkol. Det var också nära till hamnen i Västerås och till Falu koppargruva. Skultuna var sedan under 1800-talet den största producenten i Sverige av köks- och prydnadssaker i mässing. Skultuna messingsbruk är idag ett av ortens mest besökta turistmål. Mässingsbruket, som är ett av världens äldsta, grundades år 1607 av kung Karl IX. Under 1900-talet växte Skultuna till en modern industriort genom Svenska Metallverken som senare blev Gränges AB.
Skultuna har tidigare varit en egen kommun. Kommunen bildades i Skultuna socken i Norrbo härad i Västmanland år 1862. Vid kommunreformen 1952 slogs Harakers landskommun och Romfartuna landskommun ihop med Skultuna och blev en storkommun. Sedan 1971 ingår Skultuna, Haraker och Romfartuna i Västerås kommun. Skultuna kommundel bildades 1985 och består av orterna Skultuna, Romfartuna och Haraker.
Gränserna för ortens utbredning har flyttats under tre tillfällen under historien, 1681, 1911 och 1958. De äldsta områdena representerar det äldre bruket med bebyggelse från 17- och 1800-talen. Stora delar av bruksbebyggelsen har rivits och modernare bostadsområden har byggts upp.
Östra verken började byggas 1942. En byggnadsvåg följde i och med den etableringen, som fortsatte in på 1950-talet. Framförallt byggdes små bostadshus för ortens arbetare. Perioden 1960-80 bildar en årsring runt 1950-tals bebyggelsen. Orten växer i norr, söder och öster.
Du kan läsa mer om historik och hitta annan information om Skultuna och andra orter i planeringsunderlagen:
I Skultuna bodde 5 856 personer år 2021. Mellan 2020 och 2021 minskade befolkningen marginellt med 3 personer till följd av ett flyttningsunderskott på 19 personer (fler flyttade från än till området) och ett positivt födelsenetto på 16 personer (antalet barn som föddes var fler än antalet personer som avled). Fram till och med 2031 förväntas befolkningen öka med ytterligare ungefär 190 personer eller 3 procent.
I befolkningspyramiden visas befolkningsstrukturen i Skultuna efter ålder och kön i jämförelse med Västerås kommun totalt. Den tydligaste skillnaden mot Västerås kommun totalt är att andelen unga vuxna i åldern 20-29 år är betydligt lägre i Skultuna. Andelen 50-69-åringar samt andelen barn i åldern 0-9 år är däremot något högre i Skultuna än i Västerås kommun totalt.
Om du vill veta mer om invånarna som bor i Skultuna kan du titta på våra faktablad med statistik om stadsdelar och områden i Västerås:
Skultuna tätort har byggnader från olika tidsepoker. Här finns det gamla bruksområdet med byggnader och arbetarbostäder som hörde till bruket. Det finns också villor som är typiska för den senare delen av 1900-talet. Dagens bostäder är småhus (villor, radhus och kedjehus) och flerbostadshus (bostadsrätter och hyresrätter) i tre våningar.
Skultunas centrum har flyttats österut från bruksområdet till det mer moderna centrumområdet där Västeråsvägen är en central led. Flerbostadshus med både bostads- och hyresrätter återfinns i ortens mer centrala delar. Under de senaste 30 åren har utbyggnaden av framförallt småhusbebyggelse fortsatt mot Skultunas södra delar.
Utöver bebyggelsen i Skultuna tätort finns småhus spridda på landsbygden. På några ställen är flera bostadshus samlade till exempel i Åkesta, Svanå, Haraker och Romfartuna. Utanför Skultuna är det Munga som är det största området, med både åretruntboende och fritidshus. Flera av husen byggdes under 40- och 50-talet men det var på 60- och 70-talet som det byggdes mest i Munga.
På kartan nedan ser du hur bebyggelsen växt fram över olika årtionden. Årtalen är generella och viss variation kan förekomma inom varje kvarter.
SKRIV UT