SKRIV UT
K‑märkta hus och byggnadsvård
Äger du en byggnad med kulturvärden eller bor du i ett k‑märkt område? Kanske ligger din byggnad i ett kulturmiljöområde? Här hittar du information om vad du behöver tänka på och vad som gäller om du vill bygga, renovera eller vårda en byggnad.
Enkel träport på Domkyrkoesplanaden. Foto: Lasse Fredriksson
Om kulturmiljöer och byggnader med kulturvärden
Kulturmiljön är de spår i vår omgivning som människan har skapat och som därigenom berättar om människors liv. Det är inte bara unika byggnader eller miljöer utan kan också vara allt ifrån bebyggelse och trädgårdar till odlingslandskap, stigar eller gatlysen. Kulturmiljöer bidrar till att skapa en variation i landskapet och i stadsmiljön. De kan också berätta om historiska händelser från hundratals eller till och med tusentals år tillbaka eller något som hände för bara 30 år sedan.
Kulturmiljöer är en viktig resurs att ta hand om och att vårda för framtiden. De gamla miljöerna ger oss skönhet, äkthet och trivsel. Att vårda och ta hand om det vi redan har är också klimatsmart eftersom det kräver stora resurser både i energi och material att bygga nytt.
Om begreppet k‑märkt
Vi brukar i dagligt tal säga att en byggnad eller ett område som har kulturmiljövärden är k‑märkta. Begreppet har ingen juridisk mening utan är ett samlingsbegrepp för många olika typer av lagskydd som finns för att bevara bebyggelse och kulturmiljöer med kulturvärden. På den här sidan använder vi därför begreppet k‑märkt.
För dig som fastighetsägare är det viktigt att veta om din byggnad är k‑märkt, eller om den är en del av ett område som är k‑märkt. Då kan särskilda regler gälla som kan påverka vad och hur du får bygga och renovera. Det kan till exempel ställas högre krav på att ombyggnationen ska anpassas till både byggnadens och områdets karaktär.
Inför en ombyggnation är det viktigt att kontakta Västerås stads Kontaktcenter för att få information om vad som gäller för just din fastighet.
Om din byggnad är k‑märkt
Om du bor i ett k‑märkt område eller hus kan det krävas bygglov för åtgärder där det i normala fall inte behövs, till exempel ett attefallshus och solpaneler. Om en byggnad är särskilt värdefull ska de kulturhistoriska värdena skyddas.
Även när du ska renovera en k‑märkt byggnad krävs oftast en anmälan till kommunen. Du anmäler renoveringen och fyller i en kontrollplan där du beskriver vad du vill renovera och hur arbetet ska genomföras.
Hör av dig till Kontaktcenter för att få veta vad som gäller för dig.
Ett tips är att tidigt skaffa kunskap om den byggnad du äger och hitta lösningar som är varsamma mot byggnaden.
Ta reda på och lär dig om din byggnad och dess historia. Byggnadens tidsepok, alltså när den är byggd, kan ge vägledning om hur den ska skötas för att byggnaden ska behålla sitt värde. I detaljplanen för området kan det också finnas viktig information att läsa.
Lummig innergård i bostadsområdet Krumeluren på Hammarby. Foto: Emma Karp
Här kan du få råd och stöd
Om du är osäker på hur du ska ta hand om din byggnad kan du ta hjälp av en antikvare. Du kan vända dig till en privat antikvarie, en som arbetar på Västmanlands läns museum eller till vår egen antikvarie. Det finns också sakkunniga på kulturvärden hos till exempel Sveriges forskningsinstitut. Hör gärna av dig till Kontaktcenter för att få tag på äldre ritningar och annat material som kan vara till nytta.
Sveriges forskningsinstitut, RISE
Länk till annan webbplats.
Tänk på det här om du har en k‑märkt byggnad
För att en byggnad ska kunna bibehålla sin karaktär, sina tekniska egenskaper och sitt ekonomiska värde behöver det förvaltas och hållas i ett vårdat skick.
Bevara gammalt hantverk
Många äldre hus är byggda med hög hantverksmässighet, i material av bra kvalitet och med en omsorg i utförande och detaljer. Det kan därför vara bra att tänka efter innan du utför en åtgärd. Exempelvis kan äldre fönster vara utförda i gediget kärnvirke som, om de underhålls på rätt sätt, håller många år till. Äldre fönster har också en detaljeringsnivå i sitt utförande och material som kan vara svårt att efterlikna i modernt utförande.
Områden har olika karaktär
Även hela områdets karaktär är viktigt att tänka på i en kulturmiljö. Om du till exempel bor i ett enhetligt villaområde som byggdes under en och samma period och med samma arkitektur, är det viktigt att du tar hänsyn till områdets karaktär om du ska bygga om eller renovera. Karaktären kan till exempel innebära att alla hus har samma taklutning och takmaterial eller att färgsättningen följer en viss färgskala. Det är då inte lämpligt att byta ut fasadmaterial eller färger eftersom den enhetliga och tidstypiska känslan istället blir brokig och förlorar sin karaktär.
Vad som ger byggnaden dess karaktär eller tidstypiska stil är:
- byggnadsmaterialet
- hur taket är utformat
- färgsättningen
- formen
- fönstersättningen och materialet
- byggnadens samspel med omgivningen.
Får jag byta färg på mitt hus?
Fasadändringar som exempelvis byte av färg på väggar kräver bygglov i detaljplanelagda områden. Bor du i ett område med enhetlig färgskala är det inte lämpligt att byta kulör. Bor du i ett mer varierat område med till exempel villor uppförda under flera tidsepoker kan det vara möjligt att byta färg. Där är det viktigare att du tar hänsyn till husets karaktär, arkitekturstil och vad som var tidstypiskt under den tid då huset uppfördes. På exempelvis 1970-talet var det vanligare med en murrig färgskala som brun, mörkgul, mörkgrön och så vidare.
Vid en ändring bör man hålla sig till den färgskala som var vanligt förekommande för tiden. Är man osäker finns det i dag ett flertal böcker och personer att vända sig till för att få hjälp. Ett exempel är boken "Så byggdes Villan" av Cecilia Björk Laila Reppen. Du kan också vända dig till Västmanlands läns museum.
Länk till annan webbplats.Genom historien har olika arkitekturstilar varit moderna. De olika stilarna har både präglat husen, stadsplaneringsidealen, modet och inredningen. Vi brukar prata om tidstypisk arkitektur. Olika arkitekturstilar är i dag mer populära än andra. Smaken ändras över tid och antagligen kommer det som många tycker är fult i dag att bli populärt i framtiden. Vad vi än tycker om husen från de olika epokerna är all tidstypisk arkitektur väl värda att vårda. Tillsammans ger de oss en förståelse för hur staden blivit till och berikar vår omgivning genom att ge variation, orienterbarhet och stolthet.
I Västerås har vi många tidstypiska stadsdelar som byggts under olika perioder. Om du trycker på plus-knappen i högerkanten kan du läsa mer om bland annat flera hundra år gamla kvarter på Kyrkbacken, bilfria gårdar på Önsta Gryta och 1950-talshuset Krumeluren på Hammarby.
Exempel på områden i Västerås och deras olika uttryck
Stadsplaneringens ideal påverkar
Västerås 1000‑åriga historia har präglats av olika tiders idéer om byggande och arkitektur. Genom att bygga höga torn och stora byggnader med breda esplanader har man kunna visa makt och status. Längre fram i historien blir det viktigt att bygga bra bostäder för människor och genom att bygga glesare får vi in mer ljus i husen och grönska mellan husen.
Hur staden och stadsdelen är formad visar också ett tidstypiskt lager som fortfarande ger oss kulturhistoriska kvaliteter att värna.
Flygbild över centrala Västerås
Småskaligt på Kyrkbacken
I dag är det lättast att uppleva det medeltida Västerås i kvarteren kring domkyrkan och på Kyrkbacken. Gatustrukturen på Kyrkbacken är än i dag medeltida och stämmer i stora drag överens med de äldsta kartorna över Västerås från 1688.
Området var under lång tid ett fattigt område utanför det egentliga stadsområdet och den oregelbundna gatustrukturen med smala gator är ett resultat av att bebyggelsen vuxit fram tämligen oreglerat.
Området skadades hårt av stadsbranden 1714 och dagens bebyggelse är uppförd under 17-, 18- och 1900-talen. Bebyggelsen utgörs fortfarande av låga trähus med fasad i gatuliv och ingång från gården.
De gamla kvarteren på Kyrkbacken
Stadsbyggnadskvaliteter
- Medeltida gatustruktur
- Gröna gårdsmiljöer
- Gaturum definieras av byggnadernas fasader
- Gator med beläggning av smågatsten och ränndalar av kullersten
- Småskaligt med traditionella material, variation i tillkomsttid och byggnadsdetaljer
- Samlad parkering i utkanten av området
- Parkeringsfria gator
- Prioritering av fotgängare
Röda tegelbyggnader från tidigt 1900-tal i industrimiljön på Kopparlunden
Bilden visar det gamla huvudkontoret i industrimiljön Kopparlunden från tidigt 1900‑tal. Byggnaderna på bilden är exempel på hantverksmässiga byggnader utförda i tegel med många detaljer i fasader, fönster och tak.
Även de äldre industribyggnaderna i Kopparlunden har samma hantverksmässighet och omsorg. Men efter andra världskriget, under de så kallade rekordåren, förenklades de senare uppförda industribyggnadernas arkitektur.
I centrala Kopparlunden består den äldre industrimiljön också av bevarad gatstensbeläggning, spårdragningar, kulvertar och gasrör. Likaså finns äldre träd och murgröna på fasader som bidrar till trivseln i dag.
Foto: Emma Karp Västmanlands läns museum.
Gamla huvudkontoret från tidigt 1900-tal i industrimiljön Kopparlunden
1920-talsklassicism i kvarteret Hubert
Byggnaden är den första i Västerås uppförd av bostadsföreningen HSB, som hade bildats 1924, och som hade slagordet ”Hälsobostäder åt alla”. Arkitekt var den välkände Stockholmsarkitekten Sven Wallander, som senare tagit patent för sopnedkastet.
1925 lämnades bygglov till byggnaden som är utförd i så kallad tjugotalsklassicism och är ett gott exempel på en sådan byggnad som har behållit de flesta av sina karaktärsdrag.
Ett tydligt sådant karaktärsdrag är gavelmotivet mot gatan som har en symmetrisk fönstersättning med bevarade tre-luftsfönster samt ett lunettfönster mot vinden. Under taket finns en list som är inspirerad av antikens formelement och den liggande så kallade tandsnittsfrisen är tidstypisk för tjugotalsklassicismen.
De bevarade träportarna mot gården har överljusfönster och är hantverksmässigt utförda med sitt ramverk i trä. Byggnadens ena fasad är placerad utmed gatan och den andra mot gården med uppvuxna träd, buskar och grusgångar. Trädgården omges av ett nyare smidesstaket med inspiration av det tidigare.
Foto: Västmanlands läns museum.
Hantverksmässigt utförd träport med överljusfönster
Gul tvåvåningsbyggnad i 20-talsklassicism
Flerbostadshus i funktionalism från 1930-talet
Bilden visar ett flerbostadshus från 1930-talet i arkitekturstilen funktionalism. Byggnaden ligger på Kristiansborg och utgör ett mycket ett gott exempel på funktionalism med sin enkla form utan detaljer, sin släta gula putsfasad, ett platt tak och sitt rundade hörn.
Fotograf: Emma Karp Västmanlands läns museum.
Flerbostadshus i funktionalism på Kristiansborg
Exempel 1950-talets byggande
Tidstypiskt för 1950‑talets arkitektur var byggnader i material som puts, tegel i färger som ljusgrön, terracottaröd, senapsgul och blå. Geomenriska former i smidesräcken, på fönster och som dekorativa element var vanligt förekommande. Material som teak och ek var vanligt i entrédörrar.
Byggnaderna anpassades tidstypiskt till terrängen. Den befintliga naturen togs till vara. Ren luft, ljusa lägenheter och gårdsmiljöer, samt plats för sociala och kommersiella mötesplatser var del i tidens ideal. Skolor byggdes i gränslandet mellan bostadsbebyggelsen och den sparade stadsskogen för att stimulera barnens lek i naturen.
Foto: Emma Karp Västmanlands läns museum.
Lummig innergård i bostadsområdet Krumeluren på Hammarby. Foto: Emma Karp
Flygfoto över kvarteret Krumeluren på Hammarby
Punkthus från 1950-talet på Gideonsberg
Bilden visar ett av fyra punkthus i stjärnform som ligger på Gideonsberg. Byggnaderna uppfördes under 1950-talet och är mycket tidstypiska med sin fasad i tegel och med olikfärgade balkonger.
Punkthusen på Gideonsberg är byggda på en höjd i landskapet. De är alla fyra placerade på ett medvetet varsamt sätt i förhållande till hur terrängen och naturen såg ut. Detta skapar kvaliteter i ett område även i dag.
Foto: Karin Nordström Västerås stad.
Punkthus från 1950-talet på Gideonsberg
Skivhus på Hammarby från 1960-tal
Dessa byggnader representerar ett storskaligt och rationellt byggande med prefabricerade betongelement. Arkitekturstilen kallas brutalism och byggnaderna på Hammarby är väldigt typiska för sin tid.
Foto: Emma Karp Västmanlands läns museum.
Skivhus på Hammarby från 1960-tal
Modernistiskt hus från 1960-talet på Kyrkbacken
Bilden visar ett modernistiskt hus från 1960-talet på samma gata som den historiska träbebyggelsen på Kyrkbacken. Byggnaden visar släktskap med den äldre bebyggelsen eftersom den är placerad mot gatan på samma sätt och att fasadmaterialet och färgsättning är ungefär detsamma.
Foto: Lasse Fredriksson.
Modernistiskt hus från 1960-talet på Kyrkbacken
Bilfria gårdar på Gryta
Västerås växte kraftigt under 1960-80-talen och nya stadsdelar såg dagens ljus, såsom Rönnby, Vallby, Råby, Pettersberg, Bäckby, Bjurhovda och Viksäng.
Biltrafiken fick en dominerande men samtidigt avskild roll genom så kallad trafikseparering. Det innebar att olika trafikslag skildes åt och att gårdar, lekplatser och grönytor hölls bilfria. Underjordisk parkering innebar ofta att lekplatser och grönytor lades på parkeringens tak.
Flygbild över Önsta
Trafikleder försåg varje stadsdel med god framkomlighet i bil, säckgator med parkeringsanläggningar innebar att omgivningarna närmast bostadshusen helt kunde utformas för fotgängare och cyklister.
Gång- och cykelnätet är väl utbyggt med gena passager inom området och tilltagna cykelleder till andra stadsdelar. Försörjningen med kollektivtrafik är god med gena passagevägar inom och mellan stadsdelar.
1980-talets arkitektur
Byggnaden på bilden är byggd 1987 och den är utförd i tidstypisk postmodernistisk arkitektur. Det kan man bland annat se på dess runda och halvrunda fönster och andra detaljer i gavel och fasad som plockades upp från äldre klassiska arkitekturstilar. Färgsättningen på postmodernismens byggnader är ofta ljusa pastellfärger såsom turkos och rosa.
Typiskt för tiden är också att många av våra äldre stadsdelscentrum med bostadsområden från 1950- och 1960-talet byggdes om i postmodernistisk stil. Här kan bland annat Vallby, Pettersberg och Skallberget nämnas.
Foto: Nora Kvassman.
Gult tvåvåningshus från 1980-tal
Länkar till information om byggnadsvård
Lista med länkar till olika företag och organisationer som jobbar med byggnadsvård.
Förvanskningsförbud
Vissa byggnader eller bebyggelsemiljöer har så pass stora värden att de klassas som särskilt värdefulla. Det innebär att förändringar inte får förvanska byggnadens värden. Det gäller oavsett om kommun eller länsstyrelse behöver besluta om tillstånd för en förändring eller inte.
Det kan till exempel gälla alla ändringar, såväl utvändigt som invändigt och oberoende av om en åtgärd är bygglovs- eller anmälningspliktig eller inte.
Om kriterier för särskilt värdefulla byggnader, Boverket Länk till annan webbplats.
Byggnadsminne
Det här är byggnadsminnesmärkning
En byggnadsminnesmärkning är en statlig skyddsform och det starkaste skydd en kulturhistoriskt värdefull byggnad kan få i Sverige. Ett byggnadsminne kan bestå av en enskild byggnad eller ett område med ett stort antal byggnader. Även till exempel parker eller andra anläggningar kan bli byggnadsminnen.
Kulturmiljölagen säger "En byggnad eller anläggning som anses ha ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen."
Det betyder att byggnaden eller anläggningen ska bevaras för framtiden och sparas som ett historiskt avtryck som berättar om människor liv och samhällets utveckling.
Så här blir något byggnadsminnesmärkt
Vem som helst kan väcka frågan och lämna förslag på en byggnad eller anläggning ska bli byggnadsminne. Det görs hos länsstyrelsen, som även handlägger förfrågningar om ändring av byggnadsminnen. Det är staten som genom länsstyrelsen beslutar om byggnadsminnesförklaring. De statliga byggnadsminnena ägs av staten och det är regeringen som tar beslut om dessa. Riksantikvarieämbetet är tillsynsansvarig.
För att en byggnad ska bli byggnadsminne krävs att den är mycket välbevarad eller haft en särskild betydelse. Byggnadsminnen får inte ändras utan tillstånd från länsstyrelsen, och när ändringar görs ska arbetet övervakas av en antikvarisk kontrollant.
Kontaktcenter för bygglots, miljö, gator och parker
Kontaktcenter hjälper dig med frågor som rör bygg och miljö, gator och parker och ger övrig hjälp inom området.
Besöksadress: Stadshusentrén, Fiskartorget
Öppettider: Vardagar klockan 08.00-16.30.
E-post: kontaktcenter@vasteras.se Telefonnummer: 021-39 00 00, knappval 3
Karin Nordström
Stadsantikvarie på kultur-, idrott- och fritidsförvaltningen
Telefon 021-39 23 66
Linda Wångdahl
Stadsbyggnadsantikvarie på stadsbyggnadsförvaltningen
Telefon 021-39 13 26
