Arkitekturen är en viktig pusselbit för att skapa stadsdelar där människor trivs. När vi planerar för stadsdelen Mälarporten jobbar vi utifrån begreppet Gestaltad livsmiljö - där arkitektur ska hjälpa till att skapa bra samhällslösningar som håller över tid.
I dag ska en stadsdel vara mycket mer än bara en plats att bo på, den ska vara funktionell och det människor behöver ska finnas nära. Människor ska också känna sig trygga och välkomnade i samhället. Här kommer arkitekturen in – rätt använd kan den hjälpa till att organisera staden och skapa lösningar på olika samhällsproblem.
År 2018 presenterade Riksdagen målen för den nya arkitekturpolitiken Gestaltad livsmiljö. Målen visar hur arkitektur, form och design kan förändra samhället och samtidigt sträva mot en hållbar utveckling.
- Gestaltad livsmiljö ska ställas i relation till de utmaningar vi har i samhället, alltså vara med och lösa samhällsutmaningar. Om man bara ser arkitektur som yta minskar man även betydelsen av detta. Arkitektur handlar i hög grad om att organisera en stad. Allting ska äga rum och allt måste ha en plats på ytan eller i rummet, säger Christer Larsson, adjungerad professor i arkitektur och ansvarig för att ha tagit fram betänkandet Gestaltad livsmiljö.
Mälarporten har alla förutsättningar att bli en attraktiv stadsdel, med sin närhet till stadskärnan, Mälaren och kollektivtrafiken. Utifrån begreppet Gestaltad livsmiljö krävs då en balans mellan vad som behövs nu och vad som kan behövas i framtiden.
- Intresset av att bygga bostäder eller kontor behöver samspela med både det nuvarande och det långsiktiga behovet av till exempel offentliga rum. Vi behöver sätta av mark för parker, torg, gångstråk, idrott och rekreation inte bara för dagens behov utan även från hur staden och befolkningen som helhet kommer växa, säger Isabell L Eklund, samordnande stadsplanerare för projekt Mälarporten.
För att få till detta så krävs det att stadsplaneringen har ett långt tidsperspektiv, då det är svårt att bygga om stadsdelen i efterhand.
- En bebyggd struktur med hus och vägar står i många hundra år. Det är därför viktigt att vi tänker helhet och långsiktighet från början, säger Isabell L. Eklund.
Att framtidens boende och besökare ska trivas i Mälarporten är viktigt. Men det är också viktigt att stadsdelen bidrar till att minska klimatpåverkan och att den står rustad mot ett förändrat klimat. Där kommer grönskan och närheten till vattnet in som viktiga element.
- Det skapar vackra miljöer som gör att människor trivs och mår bra. Det ger oss också möjlighet till vardagsmotion. Träd och parker kan dessutom ta emot stora regnmängder, de kyler staden under värmeböljor och renar luften vi andas. Dessa ”tjänster” som naturen ger oss behöver vi ta tillvara om vi ska kunna anpassa oss till ett förändrat klimat, säger Isabell L Eklund, samordnande stadsplanerare för projekt Mälarporten.
Genom att utforma Mälarporten utifrån gestaltad livsmiljö kan stadsdelen bli en förebild både för andra kommuner i landet och internationellt. Christer Larsson menar att kommunen här behöver använda hela sin verktygslåda och uppmuntra till samverkan mellan många olika aktörer.
- Alla måste samverka på ett sätt som leder till intressanta punkter i den nya stadsdelen. Det ska finnas en anledning att besöka den. Området ska tillhöra alla västeråsare. Stadsdelen måste bli ett av de bästa exemplen på hur du kan bo och verka utan att förbruka för mycket resurser samtidigt som den behöver stärka det sociala kapitalet, för att kunna bidra till synen på hur Sverige bör byggas framöver, säger Christer Larsson, adjungerad professor i arkitektur.
Publicerad
Senast ändrad
