För tre av de nationella minoriteterna - sverigefinnar, tornedalingar och samer - har man infört särskilda så kallade förvaltningsområden där dessa har rätt att använda finska, meänkieli och samiska vid sina kontakter med statliga eller kommunala myndigheter.

Västerås tillhör sedan 1 maj 2010 det finska förvaltningsområdet som idag omfattar 64 kommuner i Sverige. Sverigefinnar i Västerås har därmed vissa speciella rättigheter.  De kan, om de vill, använda finska i sina kontakter med Västerås stad. Minoritetslagen är med andra ord inte en behovslagstiftning utan en rättighetslagstiftning, sverigefinnar har rätt att använda finska oaktat att de kan svenska.

Förskola och äldreomsorg på finska

Sverigefinnar har också rätt att begära, om de vill, förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna språket ska speciellt främjas.

I förskoleverksamheten handlar det om att försöka öka intresset hos unga föräldrar med finsk anknytning, som i de flesta fall har svenska som modersmål, att efterfråga finska i förskolan för att deras barn förhoppningsvis kan föra finskan vidare som ett levande språk i Sverige.

I äldreomsorgen handlar det om att äldre sverigefinnar med åren tappar de inlärda språken och därmed blir alltmer beroende av finskan. I takt med åldrandet har de ett växande behov av att få information om samhällstjänster, kultur, föreningsliv etc. på det egna modersmålet.

I Västmanland hör utöver Västerås även Köping, Hallstahammar, Surahammar, Skinnskatteberg och Fagersta till det finska förvaltningsområdet, sex av Västmanlands tio kommuner har alltså anslutit sig till det finska förvaltningsområdet.

• Av totalt  267 629 västmanlänningar är 41 353 sverigefinnar enligt SCB, 2018. Av dessa är 10 000 individer av första generationen, det vill säga de är födda i Finland.